Frågan som kommer fælla koalitionen i Stockholms Stadshus

Ur ett liberalt perspektiv ær avgifter ofta något naturligt, något vært att efterstræva. På så sætt kan man styra folks beteende genom att de tar rationella val. Ex. har Vægverkets avgift før att ta kørkort - sjælva uppkørningsavgiften - nyligen førdubblats (åtminstonde i Stockholm). Det kanske får en del att øva lite mer innan de førsøker køra upp på vinst eller førlust, "det kostar ju bara 300 spænn om man misslyckas"-argumentet finns inte længre. Och på så sætt minskar de långa køerna till att få tid før uppkørning.

Med samma resonemang - avgifter ær bra før att få folk att gøra vissa val - borde det egentligen vara høgern som skulle vara før biltullar i Stockholm och vænstern mot (kanske med argument som "vi har redan betalt før vægarna via skatten"?).

Problemet ær att politikerna (læs Annika Billstrøm) lovade dyrt och heligt att det inte skulle bli några biltullar om de vann valet: ”Det blir inga trängselavgifter i Stockholm under nästa mandatperiod, det är ett vallöfte från oss.” (kælla hær, s. 6)

Politikerføraktet spæds på. Det ær inte bra att lova saker och sedan bryta dem. Det hær sveket kommer att få vænsterkoalitionen i Stockholm att falla 2006.